I korthet kan man säga att det inte alltid är nödvändigt att utföra schaktning, men för de allra flesta större bygg- och anläggningsprojekt – såsom grundläggning för flerbostadshus, industrianläggningar, infrastrukturprojekt och komplexa landskapsarbeten – spelar schaktningen en stor roll för att skapa stabila, säkra och funktionella grundförutsättningar. En del enklare konstruktioner, exempelvis små förråd eller en mindre lekstuga, kan i vissa fall monteras direkt på relativt plan och stabil mark, med endast stenblock som ”grund”. Men när det kommer till tyngre byggnationer med krav på långsiktig hållbarhet, bärighet och beständighet, är schaktning ofta en förutsättning. Vi tar reda på mer om vad schakt är i artikeln nedan.
Det här menas med schaktning
Begreppet ”schakt” hänvisar till den process där jord, berg eller andra jordartsmaterial avlägsnas från marken för att forma ett utrymme som utgör basen för ett kommande bygg- eller anläggningsprojekt. Detta kan handla om att förbereda en grund för en byggnad, att skapa utrymme för infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller tunnlar, eller att anlägga ledningsdragningar i marken. Att schakta innebär att man kontrollerat och planerat tar bort material för att nå en viss höjd, ett visst djup eller en viss form. Schaktning ingår i större markarbeten och kan utföras både i mindre skala, som när man gräver enskilda gropar för husgrunder, och i mycket stor skala, såsom vid anläggandet av fundament till broar, vindkraftsparker eller större vatten- och avloppssystem.
När behöver man schakta inför ett byggprojekt?
Behovet av schakt beror till stor del på vilken typ av byggnation som ska genomföras, vilka geotekniska förutsättningar som råder och vilket syfte anläggningen har. Bland de vanligaste situationerna finns:
Grundläggning för byggnader
Stora byggnader och avancerade konstruktioner kräver stabila, frostskyddade och jämna underlag. För att erhålla rätt nivåer och avlägsna instabila jordlager måste man ofta schakta ner till bärkraftiga lager.
Ledningsdragningar och infrastruktur
El-, vatten-, fjärrvärme-, fiber- och avloppsledningar behöver läggas på en viss nivå under markytan. För att detta ska ske på ett säkert och standardenligt vis krävs noggrant schaktade diken.
Vägar, järnvägar och tunnlar
För att skapa en säker och jämn körbana eller järnvägsspår krävs omfattande schaktning. I fallet med tunnlar handlar det om att avlägsna stora mängder berg och jord, även sprängning ingår här.
Landningsbanor och industriplan
Större infrastrukturprojekt, exempelvis vid byggandet av en flygplats, kräver i regel omfattande schaktning för att säkerställa rätt höjd- och lutningsförhållanden.
Det är med andra ord inte bara i de mest uppenbara byggprojekten som schaktning behövs; även mer ”osynliga” anläggningsarbeten under markytan inkluderar ofta denna typ av ingrepp i terrängen.
Hur går man tillväga vid schakt?
Schaktning är en process som givetvis startar med noggranna förberedelser, såsom geotekniska undersökningar, markprover och kontroll av grundvattennivåer. Utifrån dessa analyser utformar man en schaktplan. Denna plan anger till exempel hur djupt och i vilken utsträckning man ska gräva samt hur massorna ska hanteras och omhändertas. I praktiken består schaktarbetet av att avlägsna massor stegvis och transportera bort dem. I vissa fall separeras materialen så att fyllnadsmassor, grus, sand och matjord kan återanvändas eller deponeras på ett miljömässigt korrekt sätt. Schaktningen måste ske med precision, ibland med hjälp av laserscanningsutrustning, totalstationer eller GPS-styrda maskiner, för att säkerställa exakthet i djup, lutning och position.
Under själva schaktfasen kan man också behöva stabilisera schaktväggarna, särskilt om det handlar om djupa eller branta schakt, för att förhindra ras. I dessa fall kan spontning eller användning av stödkonstruktioner bli nödvändiga. Vidare ställs ofta krav på vattenhantering, där pumpar och dräneringslösningar används för att hålla schaktbotten torr och säker.
Ta hjälp av proffsen på LIP AB (www.lipab.se) till ert nästa projekt som involverar schakt och grundläggning!
Maskiner som används
Maskinparken vid schaktning är varierad och välanpassad till de geologiska förutsättningarna samt projektets omfattning, men ofta rör det sig om stora och tunga entreprenadmaskiner.
Grävmaskiner
Hydrauliska grävmaskiner är vanligt förekommande och finns i olika storlekar för att möta skiftande behov. De kan vara utrustade med olika skopor för grävning i jord, sand eller till och med krossad sten.
Hjullastare och bandschaktare
Används för att flytta och lasta materialet som grävs upp. Dessa kan transportera massor kortare sträckor och är effektiva för att skapa jämna ytor.
Dumperfordon och lastbilar
För att flytta större volymer schaktmassor till deponi eller mellanlagring krävs fordon med stor lastkapacitet.
Specialmaskiner
Vid mycket hårt material eller speciella miljöer kan borriggar, sprängutrustning eller microtunneling-maskiner (för exempelvis ledningsdragning under mark utan öppen schakt) komma till användning. Sistnämnda används ofta om man behöver dra en ledning, rör eller dylikt under en vältrafikerad bilväg.
I modern anläggningsindustri styrs ofta maskinerna med digitala hjälpmedel såsom GPS-positionering, datoriserade grävsystem och 3D-modeller, vilket höjer precisionen och minskar risken för felaktigheter i schaktningen.
Risker med schaktning?
Schaktning är ett krävande och ibland riskfyllt moment som kräver att man är väl insatt i ämnet. Bland de mest framträdande riskerna finns exempelvis:
Ras- och kollapsrisk
Om schaktväggarna inte stöttas korrekt eller om markförhållandena inte analyserats tillräckligt väl kan det leda till ras och allvarliga olyckor.
Arbetsmiljö och säkerhet
Schaktarbete sker ofta i djupare diken med begränsad rörelsefrihet, vilket medför risk för klämskador, fallolyckor och exponering för buller, vibrationer samt damm.
Grundvattenproblem
Läckage av grundvatten eller dåligt dränerad mark kan orsaka vattenfyllda schaktgropar och utgöra en stor säkerhetsrisk.
Miljöaspekter
Felaktig hantering av förorenade massor eller undermålig jordstabilisering kan leda till spridning av föroreningar och skador på ekosystemet.
För att minimera dessa risker vidtas åtgärder såsom omfattande förundersökningar, användning av geotekniska konsulter, noggranna arbetsmiljöplaner och kontinuerlig säkerhetsuppföljning.
Vad är ”säker schakt” för kurs och utbildning?
Inom bygg- och anläggningssektorn finns specifika utbildningar och certifieringar för att säkerställa att personal har rätt kompetens innan de påbörjar schaktarbeten. ”Säker schakt” är en term som ofta förekommer i kursutbudet hos branschorganisationer, utbildningsföretag och fackliga utbildningscenter. Dessa kurser tar upp:
Regelverk och lagkrav
Utbildningarna går igenom aktuella föreskrifter, såsom Arbetsmiljöverkets regler för arbete i schakt.
Geotekniska grunder
Deltagarna lär sig att tolka geotekniska rapporter och förstå jordars egenskaper.
Säkerhet vid schaktning
Här berörs tekniker för att staga upp väggar, hantera stabilitet och förebygga ras. Även korrekt användning av personlig skyddsutrustning betonas.
Planering och dokumentation
Hur man utarbetar en säker schaktplan, riskanalyser och följer bestämmelser kring arbetsmiljö.
Efter avslutad utbildning kan arbetstagaren ofta erhålla ett intyg eller certifikat som visar att denne har nödvändiga kunskaper för att arbeta på ett säkert och professionellt sätt i samband med schakt.
Hur mycket kostar det att schakta inför byggnation?
Kostnaden för schaktning varierar självklart väldigt mycket beroende på projektets storlek, markförhållanden och omfattning. För att få en uppfattning om kostnadsbilden måste man ta hänsyn till:
Typ av jord och berg
Lätta jordar med få hindrande element är enklare och billigare att schakta än hårdare material som berg, där sprängning eller specialutrustning krävs.
Transport och masshantering
Kostnaden för att transportera bort schaktmassor kan bli hög, särskilt om långväga transport eller specialdeponier krävs för förorenade massor.
Maskinpark och arbetskraft
Stora maskiner och erfarna maskinister kräver större investeringar, och tidsåtgången påverkar totalkostnaden.
Geografiska faktorer
I tätbebyggda områden med begränsad åtkomst och svår logistik blir schaktning ofta dyrare än på landsbygden med rymligare arbetsyta.
Generellt sett kan schaktkostnaderna utgöra en betydande andel av budgeten för markentreprenad. Ett mindre villa- eller tillbyggnadsprojekt kan landa på några tiotusentals kronor, medan större infrastrukturprojekt kan handla om miljontals eller rentav miljardbelopp i schakt- och masshanteringskostnader (dvs. hur man hanterar schaktmassorna).
Kuriosa: Varifrån kommer ordet ”schakt”?
Ordet ”schakt” har sitt ursprung i tyskans ”Schacht”, vilket betyder ”gruvschakt” eller ”lodrätt gruvhål”. Ordet kan spåras tillbaka till medelhögtyskans ”schacht” med liknande innebörd. I svenskan har begreppet efter hand kommit att beteckna inte bara lodräta hål i marken, såsom gruvgångar, utan även horisontella eller snedgående schaktningsarbeten i marken. Detta etymologiska ursprung speglar hur den teknik som en gång användes för att skapa tillträde till underjordiska gruvor har blivit en central del av modernt bygg- och anläggningsarbete. Begreppet schakt är därmed en språklig påminnelse om mänsklighetens långa historia av att forma, utnyttja och anpassa marken för civilisationens behov.
Sammanfattande ord – vad schakt är för något
Schaktning är, i sin kärna, ett fundamentalt ingrepp i marken för att möjliggöra hållbara bygg- och anläggningsprojekt. Oavsett om det handlar om att lägga grunden för en ny byggnad, dra moderna ledningssystem eller forma infrastrukturen i en växande stad, spelar schaktning en central roll. Arbetet kräver teknisk kompetens, strikt säkerhetstänkande, kostnadseffektiv planering samt efterlevnad av regler och standarder. Med rätt kunskap, rätt maskiner till sitt förfogande och noggranna förundersökningar kan schaktning genomföras på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt. Samtidigt påminner ordets språkliga ursprung oss om att denna tekniska praktik har djupa historiska rötter, rotade i behovet av att förstå, anpassa och förädla marken för människans fortlevnad och utveckling.
Mer om schakt- och fyllningsarbete hittar ni på Statens Geotekniska Institut, där finns dessutom en mycket läsvärd skrift som handlar om hur man ”schaktar säkert”.
