Visste du att det finns drygt 150 000 flerbostadshus i Sverige!? Många utav dessa har en källaringång, särskilt de fastigheter som uppfördes runt 1950-talet och däromkring. Källarvåningar var mycket populära vid dessa årtal, även bland småhus. Faktum är att vi här på redaktionen har sammanställt en del egen statistik, utifrån två medelstora orter i södra Sverige. Här kom vi fram till att över hälften av bostadshusen faktiskt har ett källarplan, och sedermera en ingång. Eftersom det inte finns någon officiell statistik över källaringångar i flerbostadshus, så kan vi bara gissa hur det ser ut i övriga Sverige, men om trenden är densamma, så betyder det över 75 000 lägenhetshus med källarplan! Här huserar både förvaringsutrymmen, tvättstugor, cykelförråd och dylikt, och vi får inte glömma att det samtidigt är en ingång till övriga delar av byggnaden. En sårbar punkt helt klart, särskilt från en tjuvs perspektiv. Med en ISAD källardörr så kan man dock höja ribban rejält avseende säkerheten, och samtidigt bibehålla det komfortabla beträffande dörrstängning och automatisk låsning. En säkerhetsdörr utöver det vanliga, helt enkelt!
Vad är då en ISAD källardörr, eller snarare dörr?
ISAD är en förkortning som går rakt på sak, och står för Inbrottsskyddad Allmän Dörr, vilket representerar en särskild typ av variant på säkerhetsdörr, framtagen för fastighetens gemensamma utrymmen. Till skillnad från traditionella dörrklassificeringar så handlar ISAD inte enbart om att uppnå ett visst resultat i ett ”uttjatat” laboratorietest, utan istället om att skapa en robust och långsiktigt fungerande lösning som är gångbar i verkligheten.
En ISAD dörr, eller källardörr, kännetecknas av att den är designad för att hantera återkommande mekanisk påverkan – både från daglig användning och från försök till inbrott. Fokus ligger särskilt på att motstå brytangrepp i dörrens svagaste zoner, såsom springan mellan dörrblad och karm, låshuset och även infästningen i väggen.
För övrigt så är ISAD en helt oberoende märkning, vilket är en höjdpunkt alldeles för sig! Dörrarna tillverkas sedermera enbart av licensierade tillverkare här i vårt avlånga land, vilket kontrolleras av Svensk Trygghetscertifiering. Man undkommer således, som fastighetsägare och aktör inom bygg, krångliga situationer som kräver särskild kunskap eller specifikationer på dörrarna, då ISAD blir som ett one-stop-shop!
Skillnaden mellan ISAD och RC3-säkerhetsdörrar
För att skapa sig en rätt så bra förståelse för vad ISAD är, så behöver man sätta det i relation till mer etablerade klassificeringar, såsom RC3 enligt SS-EN 1627. RC3 är en standardiserad inbrottsklass där dörren testas mot definierade angrepp med specifika verktyg under en viss tid.
ISAD däremot är inte en testklass i samma mening, utan en tillämpningsorienterad lösning. Den beskriver hur en dörr ska vara utformad och förstärkt för att fungera optimalt i fastighetens allmänna utrymmen.
I praktiken innebär detta några viktiga skillnader:
- RC3 fokuserar på verifierad motståndskraft i testmiljö
- ISAD fokuserar på verkliga scenarier av angrepp och långsiktig funktion
- RC3-dörrar är ofta mer “slutna system”
- ISAD-dörrar är anpassade för integration i fastighetens dagliga drift
Det förekommer också väldigt ofta skillnader i hur dörrarna låses. I många ISAD-lösningar används lås med rak regel eller fallkolv, vilket lämpar sig väl för självlåsande funktioner och passagesystem. RC3-dörrar associeras oftare med hakregellås, som ger en mycket stark låsning men ibland är mindre flexibla i miljöer med hög passagefrekvens, dvs. där man vistas konstant, såsom flerbostadshus.
Det är dock viktigt att understryka att dessa skillnader inte är direkt absoluta. En dörr kan mycket väl vara både ISAD-anpassad och uppfylla RC3-krav. Det handlar snarare om olika perspektiv på säkerhet – standardiserad testning kontra praktisk tillämpning.
Därför är ISAD lämpad som källardörr
Källaringångar i flerbostadshus har en särskild teknisk och säkerhetsmässig karaktär. De är av förklarliga skäl ofta placerade i byggnadens periferi, ibland delvis under marknivå, och saknar den naturliga övervakning som entréer mot gatan har.
Ur ett säkerhetsperspektiv innebär detta att en klåfingrig tjuv kan arbeta mer ostört, och ofta med relativt enkla verktyg. Det är inte ovanligt att inbrott (eller skadegörelse) sker snabbt och fokuserat – exempelvis genom att försöka bryta upp dörren vid låset, vanligtvis med en gammal hederlig kofot, som är ute på ett ohederligt uppdrag.
Samtidigt måste dörren fungera i vardagen. Den ska kunna öppnas av boende med nyckel, tagg eller kod, stängas automatiskt och inte fastna eller deformeras efter upprepad användning.
Det är just i denna kombination av krav som källardörrar med ISAD inbrottsklass kommer till sin rätt.
Dörrarna är utvecklade med utgångspunkt i verkliga driftförhållanden, där slitstyrka, korrekt stängning och motståndskraft mot typiska brytangrepp väger lika tungt som ren materialstyrka.
Hur vanligt är egentligen inbrott via källaringången?
Tyvärr så finns det enbart begränsad statistik, över exakt hur många inbrott som sker via källardörrar. Däremot visar tillgängliga uppgifter som vi kommit över, att inbrott i källare och vindsutrymmen är ett ganska omfattande problem här i Sverige, tråkigt nog.
Detta tyder på att dessa utrymmen är en etablerad ingång för tjuvarna, även om man inte alltid kan fastställa exakt vilken dörr eller öppning som användes. I praktiken innebär det att varje svag punkt i källarplanet – särskilt dörrar – bör betraktas som en potentiell risk.
Av förklarliga skäl så är det inte jättesvårt att förstå varför tjuvarna riktar in sig på dessa ingångar, om man tänker efter. Källaren är ofta i skymundan. Den håller sig långt ner i fastigheten, med mindre fönster, dörrar under markplan (eller delvis), samt med en placering på baksida eller sidan av fastigheten, vanligtvis inte i anslutning till entréporten. Här kan man arbeta mer ostört, med andra ord.
Det är också värt att notera att många inbrott inte nödvändigtvis riktar sig mot själva bostaden, utan mot förråd där cyklar, verktyg och andra värdeföremål förvaras. Detta gör källardörren till en indirekt men central del av det totala skyddet.
Andra utrymmen där ISAD-dörrar rekommenderas
Även om ISAD som inbrottsklass blivit lite synonymt med just källardörr, som är vanligt förekommande förstås, så är användningsområdet såklart betydligt bredare. Dörrar av denna typ lämpar sig i alla miljöer där man har en kombination av begränsad insyn, hög användningsfrekvens och behov av robust säkerhet.
Exempel på sådana utrymmen är vindsförråd, cykelrum, barnvagnsrum, soprum, tvättstugor och alla andra miljöer där man vill stärka skyddet, men fortfarande ha kvar en smidig passage. I samtliga dessa fall handlar det om att skapa ett skydd som är tillräckligt starkt för att avskräcka och försvåra angrepp, men samtidigt tillräckligt praktiskt för att inte bli ett hinder i vardagen.
Det är just denna balans som gör ISAD till en attraktiv lösning i bostadsfastigheter, där säkerhet alltid måste vägas mot användbarhet.
Det går att bygga om äldre dörrar till ISAD!
En av de mer intressanta aspekterna med ISAD-konceptet, är att det i många fall går att uppgradera befintliga dörrar istället för att byta ut dem helt. Detta kan innebära att man förstärker dörrbladet, förbättrar karmens infästning, monterar bättre lås och framförallt kompletterar med unikt framtagna brytskydd.
Ur ett hållbarhetsperspektiv är detta särskilt relevant. Att återanvända och uppgradera befintliga konstruktioner minskar både materialåtgång och klimatpåverkan, samtidigt som man kan uppnå en hög säkerhetsnivå.
Det är dock inte alltid möjligt. Dörrens grundkonstruktion måste vara tillräckligt stabil, och i vissa fall är det mer prisvärt att montera en ny dörr. En teknisk bedömning på plats är därför ett absolut måste. Det är ju ingen mening att bygga om dörren så pass, att enbart handtaget kvarstår, skämt åsido.
Kuriosa: Äldre ståldörrar kan i mångt och mycket vara mer robusta än nytillverkade, vilket är värt att ha i åtanke. Det som då främst behöver göras att man monterar brytskydd, som är specifikt godkända inom ISAD (3 mm tjocklek på godset är ett minimum, bland annat).
ISAD och försäkringsbolag, är dörrarna godkända? MaxiDoor svarar
Jajamän, ingen oro här inte! En ISAD-dörr kan absolut uppfylla kraven för RC3, eller andra inbrottsklasser, men det är viktigt att förstå att detta är två separata system. En dörr måste testas och certifieras enligt relevanta standarder för att kunna klassas som RC3.
Försäkringsbolag ställer vanligtvis krav på att dörrar uppfyller en viss säkerhetsnivå, ofta motsvarande RC3 eller likvärdig standard. En korrekt specificerad ISAD-lösning kan därför vara fullt godkänd, förutsatt att den uppfyller just dessa tekniska krav. Så det är alltså inget hinder.
Detta innebär i praktiken att ISAD inte är ett alternativ till standarder – utan ett komplement som säkerställer att dörren också fungerar optimalt i sin faktiska miljö.
MaxiDoor här i Sverige är exempelvis en av tre licensierade tillverkare av ISAD inbrottsklassade dörrar, och de erbjuder dem även i RC3 eller RC4 utförande.
Industri & handel väljer främst RC3 eller RC4 säkerhetsdörrar
I industriella och kommersiella miljöer ser förutsättningarna smått annorlunda ut. Här handlar säkerhet ofta om att skydda höga ekonomiska värden, och kraven styrs i större utsträckning av formella skyddsklasser och försäkringsvillkor.
Dessutom påverkar logistiken valet av dörr. Stora portar, frekventa transporter och behov av snabb åtkomst gör att andra lösningar ofta är mer lämpliga.
I dessa miljöer används därför mer vanligen säkerhetsdörrar enligt RC3, RC4 eller högre, samt kompletterande skydd som galler och larm. ISAD är i första hand framtaget för bostadsfastigheter, där hotbilden är annorlunda och mer återkommande snarare än extrem.
Vi summerar – skaffa en källardörr med ISAD inbrottsklass du med!
ISAD källardörrar är, som du kanske redan kommit fram till, en väldigt genomtänkt och praktisk lösning för flerbostadshusens mest utsatta utrymmen. Eftersom dörrarna i sig kombinerar både brytskydd, funktion och hållbarhet, så tacklar de problemen i den verklighet som råder i källare och andra gemensamma ytor.
De skiljer sig från traditionella säkerhetsdörrar (RC3, RC4 …), främst genom sitt fokus på användning i vardagen, snarare än enbart testresultat. Summa summarum, så har vi en dörr som inte bara står emot angrepp – utan också fungerar bra över tid. En mycket smart och samtidigt prisvärd lösning för fastighetsägare, helt enkelt.
Tips! Läs mer om ISAD på deras officiella webbplats, www.ISAD.se.
