Ibland kan vissa souterränghus, dvs. sutteränghus, vara mer benägna att råka ut för fukt än andra mer vanliga villor, dock är fallet inte alltid så, men det finns onekligen vissa konstruktionsmässiga och geotekniska faktorer som ökar sannolikheten för fukt och vattengenomträngning. Förklaringen ligger i att en del av huset är i kontakt med jord och sluttande markförhållanden, vilket ofta leder till högre markfukt runt väggarna. Problemet kan dock åtgärdas och förebyggas på ett effektivt sätt genom korrekt utförd dränering av sutteränghus samt tillhörande fuktskydd. Nedan reder vi ut vad ett sutteränghus egentligen är, när man började bygga dem och om dessa hus är särskilt känsliga för fukt, samt hur en bra dräneringslösning kan hjälpa.
Sutteränghus, souterränghus, sluttningshus… kärt barn har många namn
Ett sutteränghus, ibland benämnt souterränghus eller sluttningshus, är en byggnad som delvis ligger i eller mot en sluttning. Konstruktionen gör att en eller flera väggar ligger under marknivå, medan andra delar av huset är frilagda och kan ha större fönsterytor samt öppna fasader. Det vanliga upplägget är att den övre delen av huset är helt eller delvis i markplan, medan den nedre delen sträcker sig ner i sluttningen. På så sätt utnyttjas kuperade tomter och terrängförhållanden som annars hade varit svåra att bebygga på traditionellt vis.
Den arkitektoniska grundtanken är att få in ljus och rummets funktionalitet även i den del av huset som ligger mot sluttningen. I många fall utgör en del av undervåningen bostadsyta, och det är just här eventuella fuktproblem kan uppstå. Väggen mot sluttningen exponeras för marktryck, vilket kan resultera i att fukt trycks in i konstruktionen om den inte är rätt avskärmad.
Då började man bygga på sluttningar
Historiskt sett finns belägg för att hus med sluttande placering har byggts i tusentals år i olika delar av världen, särskilt där landskapet är bergigt eller kuperat. I Sverige blev dock sutteränghus mer förekommande först under mitten av 1900-talet, när förorter och villaområden expanderade och man ville utnyttja annars opraktiska tomter. Under 1960- och 1970-talet ökade populariteten rejält, då man såg de estetiska och praktiska fördelarna med att placera hus i brant terräng.
Även i dag uppförs sutteränghus, inte minst tack vare modern teknik som gör det enklare att bygga på sluttande marker utan att tumma på säkerheten. Med dagens avancerade dräneringssystem, fuktskyddade väggar och noggranna geotekniska undersökningar kan man åstadkomma en hög komfortnivå. Samtidigt är planerings- och konstruktionskostnaderna ofta högre jämfört med ett hus byggt på en plan grund.
Kontakta LIP AB på www.lipab.se vad gäller allehanda projekt inom grundläggning, schaktarbeten, asfaltering och transporter – En stabil partner inom stabila grundkonstruktioner helt enkelt, med byggnader som står emot tidens tand.
Byggkostnad för ett ”souterränghus”
Att bygga ett sutteränghus kan vara dyrare än att uppföra ett traditionellt hus på plan mark. De extra kostnaderna uppstår oftast genom:
Mark- och schaktarbeten
För att anpassa grundläggningen till den sluttande terrängen kan man behöva spränga eller schakta bort större mängder jord och sten.
Grundkonstruktion och dränering
Väggen eller väggarna som vetter mot sluttningen måste dimensioneras för att tåla marktryck. Detta innebär kraftigare konstruktioner och mer omfattande dräneringslösningar.
Fukt- och värmeisolering
Då en större del av ytterväggarna ligger under jord krävs mer omsorg i utformning av fuktskyddet.
I vissa fall kan kostnaderna kompenseras genom att marken i sig är billigare när den är svårbyggd, eller att huset på lång sikt upplevs mer värdefullt tack vare arkitekturen och den extra boytan. Men för den som överväger ett sutteränghus bör man i förväg vara förberedd på en relativt omfattande projektering och därtill hörande utgifter.
Fördelar och nackdelar jämfört med vanliga husbyggen
En av de främsta fördelarna med sutteränghus är att man kan utnyttja en kuperad tomt på ett estetiskt tilltalande och yteffektivt sätt. Det är vanligt att den del av huset som ligger över markplan har en fri vy över omgivningarna, vilket kan ge både fin utsikt och rikligt med ljus. Samtidigt får man ofta en skild privat del i den lägre våningen, där vissa väljer att placera sovrum, hemmabio eller gästrum.
Men nackdelarna ska inte negligeras. Den fundamentala är naturligtvis risken för fuktpåverkan och i värsta fall vatteninträngning. Byggtekniskt innebär ett sutteränghus ofta mer komplexa lösningar, vilket ställer högre krav på kunnande hos entreprenören. Därtill kan det vara svårare att utföra renoveringar och ombyggnationer, framför allt på grund av husets läge i förhållande till terrängen.
Fukt i souterränghus – är det vanligt?
Med tanke på att sutteränghusets ytterväggar delvis ligger under jord är risken för fukt i regel högre än hos ett traditionellt hus, där oftast bara en platta på mark eller krypgrund är i kontakt med marken. Enligt flera byggtekniska experter, inklusive forskningsrapporter från exempelvis Statens geotekniska institut (SGI), kan den högre risknivån kopplas till följande:
Ökat marktryck
Jord och grundvatten pressas mot husväggen.
Otillräckligt dräneringsskikt
Om dräneringen inte är korrekt anlagd kan vatten ansamlas i höjd med golv eller vägg.
Brister i fuktskyddet
En felaktig fuktspärr eller dåligt isolerad vägg över tid släpper igenom mer markfukt.
Däremot betyder det inte att alla sutteränghus drabbas av fuktproblem. Väl utförda konstruktionsdetaljer, professionell dränering och löpande underhåll räcker långt för att hålla huset torrt.
Nödvändigt eller ej med dränering av ett sutteränghus?
I princip behöver alla hus med källarvåning eller delar av konstruktionen under marknivå någon form av dränering. I sutteränghus är det dock extra viktigt, eftersom vatten från regn och smältande snö ofta rinner nedför sluttningen och samlas vid husets grundmur. En väl utförd dränering av sutteränghus syftar till att leda bort vatten från husgrunden och minska risken att fukt tränger in i ytterväggarna.
Huvudelementen i en korrekt dränering består vanligen av dräneringsrör runt grundens periferi, kapillärbrytande skikt (exempelvis singel eller dränerande mattor) samt lutningar i marken som ser till att vattnet leds bort från huset. Fuktspärrar och dräneringsskivor kan också förstärka väggarnas motstånd mot markfukt. Boverket rekommenderar dessutom att man regelbundet kontrollerar såväl dräneringsrör som ytskikt för att upptäcka eventuella läckage eller blockeringar.
Går det överhuvudtaget att dränera en sluttningsvilla och hur går man tillväga?
Det är absolut möjligt att dränera ett sutteränghus, men det kräver ofta mer planering och ibland större grävarbeten på grund av husets placering i sluttningen. Processen kan sammanfattas i ett antal steg:
Geoteknisk undersökning
För att avgöra jordart, grundvattennivå och markens dränerande egenskaper.
Friläggning av vägg
Man gräver ut runt husets vägg som vetter mot sluttningen. Ibland kan sprängning krävas om marken är bergig.
Montering av dräneringsrör och fyllnadsmaterial
Rören placeras i rätt lutning så att vatten leds bort till en stenkista eller dagvattenledning. Markmaterial med god dräneringsförmåga (till exempel makadam) används närmast väggen.
Fuktskydd
Dräneringsskivor, fuktspärr och eventuellt en värmeisolering monteras på husväggen för att stoppa markfukt.
Återfyllning och marklutning
Slutligen återfylls schaktet, och marken ges en lutning som leder bort vatten från husgrunden.
En genomtänkt dräneringslösning är, tillsammans med korrekt isolering, en av de främsta åtgärderna för att förebygga fuktproblem i sutteränghus. Det kan vara klokt att anlita professionella fackmän som är insatta i geoteknik för att undvika eventuella sättningsskador eller otillräckligt avvattningssystem.
Omvandla hus med källare till ett sutteränghus?
Att helt omvandla ett traditionellt hus med källare till ett sutteränghus är i regel ett omfattande projekt. För att klassas som sutteränghus brukar man kräva att en betydande del av boytan ligger i eller mot en sluttning. Har man redan en villa i ett relativt plant område är det därmed svårt att skapa en genuin sutteränglösning.
Om däremot tomten är lutande och huset har en källarvåning i anslutning till denna lutning, kan man delvis efterlikna ett sutterängutförande genom att öppna upp och skapa en fasad eller entré på källarplanet. I praktiken betyder det att man gräver ur marken framför källarväggen, kanske bygger en garageuppfart eller en altan, och på så sätt ger huset en extra ingång eller ljusinsläpp i det nedre planet. Man bör dock kontakta en byggnadsingenjör och titta på gällande bygglovsregler för att se vilka ingrepp som är tillåtna och tekniskt genomförbara. Ofta uppstår också frågor om dränering, bjälklagskonstruktion och ventilation som kan kräva utökade åtgärder.
Ur ett juridiskt och praktiskt perspektiv är det alltså inte omöjligt, men kräver god förprojektering och en kalkyl över kostnader, markarbeten och eventuella lov från kommunen. Dessutom är det viktigt att beakta det långsiktiga underhållet, särskilt när en större del av husets yttervägg hamnar under jordnivå.
Vi sammanfattar – dränering av sutteränghus
Sutteränghus bygger på en tradition som utnyttjar sluttande terräng för att skapa unika bostäder med potential för vackra vyer, generösa ljusinsläpp och ofta spännande planlösningar. Byggmetoden har använts i Sverige sedan åtminstone mitten av 1900-talet och förekommer än i dag, inte minst tack vare modern teknik inom dränering av sutteränghus och fuktisolering.
Visst innebär sutteränghus en något förhöjd fuktrisk jämfört med vanliga hus på plan mark, men detta kan hanteras genom noggrann projektering och korrekt utförd dränering. Marktryck, geotekniska utmaningar och komplexa fuktkedjor kräver omsorg, men i gengäld får man en estetiskt tilltalande och yteffektiv bostad som kan harmonisera med den kuperade tomtens naturliga förutsättningar.
För den som redan äger en vanlig villa med källare på sluttande mark kan det vara möjligt att skapa en sutterängliknande del genom att gräva ur och öppna upp i källarplanet, men detta är ofta en kostsam och tekniskt krävande åtgärd. Sammanfattningsvis är det alltså inte tekniken i sig som avgör om man väljer sutteränghuset, utan snarare terrängens förutsättningar, budgeten för projektet och viljan att investera tid och resurser i ett hus som sticker ut – såväl arkitektoniskt som byggtekniskt.
Oavsett vilket är dränering av ett sutteränghus, tillsammans med god fuktsäkring, en avgörande faktor för att minimera risken för fukt och mögel. Ett välutfört arbete skyddar inte bara husets konstruktion och inomhusmiljö, utan förlänger också byggnadens livslängd. Genom att göra noggranna undersökningar av markförhållandena, välja rätt dräneringssystem och se över fuktskyddet kan man skapa ett sutteränghus som är både hållbart, estetiskt tilltalande och väl anpassat för decennier framåt.
