När asbestfibrer frigörs i luften och inandas kan de tränga djupt ned i lungorna, där de stannar kvar under mycket lång tid. Detta kan leda till allvarliga sjukdomar som asbestos, lungcancer och mesoteliom – en ovanlig och mycket aggressiv form av cancer i lungsäcken. Hälsoriskerna är beroende av exponeringsgrad och typ av asbest, men ingen nivå av inandning anses vara helt säker. Det är därför luftburet asbestdamm betraktas som en av de mest allvarliga arbetsmiljöriskerna inom bygg- och rivningsarbete.
Vi förklarar vad asbest och asbestfibrer är
Asbest är ett samlingsnamn för en grupp naturligt förekommande silikatmineraler som har en fibros kristallstruktur. Dessa mineraler har använts i tusentals år, men det var först under industrialiseringen på 1800-talet som användningen ökade i större skala. Det som gör asbest unikt är dess egenskaper: det är starkt, värmetåligt, ljuddämpande, kemiskt stabilt, och har god isoleringsförmåga. Asbestfibrer är extremt tunna och kan ibland vara osynliga för blotta ögat, vilket gör dem farliga när de frigörs.
De vanligaste typerna av asbest är krysotil (vit asbest), amosit (brun asbest) och krokidolit (blå asbest). Krysotil har historiskt sett varit den mest använda varianten, medan blå asbest är mest känd för sin höga hälsorisk och förbjuds först i många länder.
När uppfanns materialet och vad användes, eller används, det till?
Asbest är faktiskt ingen ny uppfinning, utan ett naturligt förekommande ämne som vi började använda för flera tusen år sedan. Redan i antikens Grekland och Rom omnämns materialet. Under 1800- och 1900-talen började asbest brytas (i gruvor) i allt större skala, särskilt i Kanada, Ryssland och Sydafrika. Materialets storhetstid inföll mellan 1930- och 1970-talet, då det användes i hundratals applikationer, inte minst inom byggindustrin.
Asbest förekom bland annat i:
– Isoleringsmaterial runt rör, pannor och ventilation
– Asbestcement i takplattor, fasadskivor och ventilationskanaler
– Golvmattor med asbesthaltigt lim
– Brandskyddande beklädnader och textiler
– Bromsbelägg och kopplingar i fordon
Användningsområdena var såhär pass många eftersom materialet i sig erbjöd lösningar på flera tekniska problem, särskilt inom brand-, ljud- och värmeisolering.
Då slutade man använda asbest – och varför
Insikten om asbestens faror växte fram gradvis. Redan under tidigt 1900-tal fanns rapporter om arbetare inom gruv- och textilindustrin som drabbades av lungproblem. Det var dock först under 1970-talet som forskningen började visa tydliga samband mellan exponering för asbest och allvarliga lungsjukdomar.
I Sverige förbjöds användningen stegvis:
– 1976: Förbud mot sprutasbest
– 1982: Kraftigt begränsad användning
– 1986: Generellt användningsförbud
– 1993: Totalt förbud mot all hantering av asbest i nya produkter
Orsaken till att man övergav asbest var tydlig: den utgjorde en oacceptabel hälsorisk. Enligt Arbetsmiljöverket har flera tusen personer i Sverige avlidit som följd av asbestrelaterade sjukdomar.
Hur farligt är asbest det i fast form?
I fast bunden form, till exempel inbäddad i cement eller som en del av en produkt, utgör asbestfibrer inte ett direkt hot. Det är först när materialet bearbetas, rivs, skadas eller bryts som fibrerna kan frigöras och spridas i luften.
Det är dock viktigt att understryka att även asbest i fast form, om den finns i gamla byggnader, måste hanteras med försiktighet vid exempelvis renovering eller rivning. Ett borrhål i en asbestcementplatta kan frigöra tusentals fibrer!!
Hälsofarorna uppstår om materialet frigörs!
Det är inandningen av de mikroskopiska fibrerna som orsakar de allvarliga sjukdomarna. Tre huvudsakliga sjukdomar kopplas direkt till asbest:
Asbestos
En kronisk lungsjukdom som orsakas av att inandade fibrer skapar inflammation och ärrvävnad i lungorna. Leder ofta till andnöd och minskad lungkapacitet.
Lungcancer
Särskilt vanlig bland personer som både röker och exponeras för asbest.
Mesoteliom
En ovanlig och nästan alltid dödlig cancerform som påverkar lungsäck, hjärtsäck eller bukhinna. Sjukdomen kan uppstå 20–50 år efter exponering.
Det finns ingen nedre gräns för när exponeringen blir farlig. Även kortvarig kontakt med luftburet asbestdamm har i vissa fall visat sig vara tillräcklig för att orsaka sjukdom långt senare i livet.
Vidta extra försiktighet så att asbestfibrer inte dammar omkring
Arbeten där befintligt asbesthaltigt material påverkas mekaniskt eller rivs ut utgör särskilda risker. Exempel på sådana arbeten är:
– Rivning av äldre byggnader
– Borrning i asbestcement
– Demontering av rörisolering med asbest
– Slipning av golv med asbesthaltigt lim
– Sanering av pannor, ventilationssystem och kakelugnar
Det är just dessa arbetsmoment som innebär att fibrerna frigörs i luften. Därför finns det särskilda utbildningar, tillståndskrav och regler för de företag och personer som arbetar med asbestsanering. Mer om detta längre ned.
Vilken typ av skyddsutrustning krävs?
Vid arbete med asbest måste särskild personlig skyddsutrustning användas. Detta omfattar exempelvis
Andningsskydd med P3-filter
Eller helmask med tryckluft vid mer omfattande sanering.
Skyddsoverall med huva
Måste vara dammtäta och av engångstyp.
Skyddshandskar
Får ej släppa igenom fibrer.
Skyddsskor eller stövlar
Som kan tvättas eller rentav kasseras efter användning.
Utrustningen ska bäras under hela arbetets gång och avlägsnas enligt strikt procedur i särskilda slussar eller dekontamineringszoner. Inget damm får följa med ut från arbetsplatsen.
Såhär kan punktutsug och utsugsfläktar hjälpa till
Punktutsug och filterfläktar med HEPA-filter är enormt viktiga verktyg för att minimera spridningen av asbestfibrer i luften. Sådana system används både vid saneringsarbete och vid mindre ingrepp där asbest förekommer. Ett väl utformat undertryckssystem i arbetszonen förhindrar att fibrer sprids till omgivande utrymmen.
Utsugen måste dock vara konstruerade för just hälsofarliga dammtyper och vara godkända enligt relevanta standarder, exempelvis EN 1822 för HEPA-filter. De ska även underhållas regelbundet och kontrolleras före varje arbete.
Vill du veta om hur fläktar kan stöda dig i kampen mot asbestfibrer? Besök då GEOVENT som med över 50 års erfarenhet i branschen kan leverera alltifrån standardlösningar till specialanpassade system, utbudet inkluderar allehanda utsug & utsugsfläktar, processventilation, avgasutsug, svetsutsug och punktutsug. Läs mer här.
Lagar och regler som är viktiga att följa inom detta område
I Sverige regleras hanteringen av asbest genom flera myndigheter, såsom Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket och Boverket, detta för att minska risken att utsättas för asbestfibrer.
Arbetsmiljöverket
Här ställs det krav på utbildning, skyddsutrustning, saneringsmetoder och dokumentation (AFS 2006:1 och AFS 2018:1).
Starkt tips! Mer om asbest finner du på Arbetsmiljöverkets webbplats.
Naturvårdsverket
Ansvarar för regler om avfall och deponi. Asbest klassas som farligt avfall och får endast deponeras på godkända anläggningar.
Boverket
Har föreskrifter om rivning och bygglov där asbest kan förekomma.
Innan sanering påbörjas ska en anmälningsplikt till Arbetsmiljöverket göras. Dokumentation om var asbest finns, i vilken form och hur det ska avlägsnas är obligatorisk. Efter avslutat arbete måste materialet dubbelpackas i märkta behållare och transporteras som farligt avfall till godkänd deponi.
Ingen risk för asbestfibrer längre – materialet har ersatts av annat!
Idag används en rad alternativa material som uppfyller samma tekniska funktioner som asbest men utan hälsofarorna. Exempel på ersättningsmaterial inkluderar:
– Mineralull – vanligt i isolering
– Cellulosabaserade fiberplattor
– Keramiska fibrer (CFF) – används vid mycket höga temperaturer
– Glasfiber och stenull
– Kalciumsilikat och vermikulit
Inom bromssystem och kopplingar i fordon har man ersatt asbest med syntetiska fibrer, aramidfibrer (t.ex. Kevlar) och metallpulver.
Kuriosa: Används det fortfarande inom några områden?
I Sverige och övriga EU är all nyanvändning av asbest förbjuden. Däremot förekommer fortfarande asbest i andra delar av världen, bland annat i Ryssland, Kina, Indien och vissa delar av Afrika. Ryssland är idag världens största producent av krysotilasbest och exporterar stora mängder till länder med svagare arbetsmiljölagstiftning.
Det finns också äldre byggnader, fartyg och teknisk utrustning där asbest fortfarande är en del av konstruktionen. Dessa utgör potentiella riskkällor vid ombyggnation, reparation eller brand.
Avrundning – asbestfibrer vill du INTE få i lungorna!
Asbest är ett tekniskt avancerat material som under lång tid användes inom bygg, industri och transport tack vare sina unika egenskaper. Tyvärr visade det sig att de mikroskopiska fibrerna kan orsaka dödliga sjukdomar om de andas in. I fast form är asbest relativt ofarligt, men vid bearbetning frigörs fibrer som kan sväva i luften och ta sig djupt ner i lungorna. Därför är hantering av asbest idag förenat med omfattande säkerhetskrav, både vad gäller personlig skyddsutrustning, utsug och arbetsmetodik. Sanering får bara ske av särskilt utbildad personal, och allt avfall måste hanteras enligt reglerna för farligt avfall.
Trots att asbest idag är förbjudet i Sverige, lever det kvar i äldre byggnader och konstruktioner – och utgör därmed fortfarande en verklig hälsorisk i fel händer. Med rätt kunskap, rätt verktyg och respekt för lagstiftningen kan man dock hantera asbest på ett kontrollerat sätt som minimerar riskerna för både arbetare och omgivning.
Från asbestfibrer till kemikaliehantering, det kan du läsa om härnäst på Byggnation.
