I AFS föreskrifter om första hjälpen, närmare bestämt i AFS 1999:7, fastställer Arbetsmiljöverket att alla arbetsplatser ska ha tillgång till lämpligt första hjälpen-material och utbildad personal. Det krävs att arbetsgivare säkerställer omedelbar tillgänglighet till nödvändiga hjälpmedel för att hantera akuta olycksfall eller sjukdomar. Föreskrifterna betonar också vikten av att regelbundet uppdatera personalens kunskaper och se till att utrustningen för första hjälpen är i gott skick.
Omedelbar hjälp på jobbet
Reglerna gäller alla arbetsplatser, inte bara de där det finns särskilda säkerhetsutmaningar. Även miljöer med färre uppenbara risker, som kontor, måste exempelvis ha tillgång till lämplig första hjälpen-utrustning och utbildad personal, eftersom olyckor och akuta sjukdomsfall kan inträffa plötsligt.
Grundläggande krav i AFS om första hjälpen
Enligt AFS 1999:7 är det obligatoriskt för arbetsgivare att tillhandahålla välutrustade första hjälpen-kit som är skräddarsydda efter de specifika riskerna i arbetsmiljön. Förutom standardutrustning som bandage, plåster och antiseptiska medel, måste kitet innehålla specialutrustning för att hantera potentiella arbetsplatsolyckor. Till exempel kan en arbetsplats där kemikalier hanteras kräva specifika antidoter och material för att hantera kemikalieutsläpp, medan en elektrisk arbetsmiljö kan kräva isolerande verktyg och utrustning för att hantera elolyckor. Det är också viktigt att första hjälpen-utrustningen inkluderar verktyg för att hantera termiska skador, såsom brännskadeskydd och kylgel, speciellt i arbetsmiljöer som exponerar anställda för höga temperaturer eller öppen eld.
Arbetsgivare måste regelbundet inspektera och underhålla all akuthjälpsutrustning för att säkerställa att den är fullständig och fungerar korrekt, samt byta ut utgångna eller använda material. Dessutom bör instruktioner för hur man använder varje komponent i akuthjälpsutrustningen vara tydligt utmärkta och lättillgängliga för att garantera att alla anställda kan agera effektivt och säkert i en nödsituation.
Utbildning om vård i nödsituation i föreskrifterna
AFS 1999:7 stipulerar att all personal som kan komma att ge första hjälpen ska genomgå en grundlig utbildning som certifieras av erkända organisationer. Denna utbildning måste inkludera praktiska moment där deltagarna lär sig att korrekt använda akuthjälpsutrustning och utföra livräddande åtgärder under tryck. Utbildningen ska regelbundet uppdateras för att säkerställa att alla färdigheter förblir aktuella och relevanta, särskilt när nya tekniker eller metoder introduceras på arbetsplatsen.
Förutom grundläggande första hjälpen-tekniker inkluderar utbildningen ofta avancerade moment såsom hjärt-lungräddning (HLR) och användning av automatisk extern defibrillator (AED), vilket är avgörande för att hantera hjärtstopp. Det är också viktigt att utbildningen täcker psykologiska aspekter av första hjälpen, såsom att hantera chock och att ge emotionellt stöd till drabbade innan ytterligare hjälp anländer. Arbetsgivare bör se till att utbildningen är anpassad efter de specifika riskerna och förhållandena på arbetsplatsen, för att säkerställa att alla anställda är förberedda för de unika utmaningar de kan möta.
Regelbunden repetition och praktisk träning
För att säkerställa att kunskaperna bibehålls måste utbildning i första hjälpen repeteras med jämna mellanrum. Detta är särskilt viktigt i arbetsmiljöer med högre risknivåer, där personalens snabba agerande kan vara avgörande för att förhindra allvarliga skador eller dödsfall. Under repetitionsträning bör arbetsgivare inkludera simulerade nödsituationer så att deltagarna kan öva på att agera under realistiska förhållanden. Det hjälper personalen att känna sig säkrare och bättre förberedda att hantera olika typer av olyckor. På så sätt kan även mindre vanliga men potentiellt allvarliga scenarier täckas in.
Särskilda krav för högriskmiljöer
I vissa arbetsmiljöer, som kemiska anläggningar eller industrier med risk för explosionsfara, ålägger AFS att utbildningen anpassas för att hantera specifika skador som kan uppstå, exempelvis kemiska brännskador eller inandning av giftiga gaser. Här bör första hjälpen-utbildningen inkludera riktlinjer för säker evakuering. Det är även viktigt att utbilda personalen i att snabbt kunna identifiera och agera på symptom som är unika för denna typ av arbetsmiljö, vilket kan inkludera långvariga skador eller akuta tillstånd som kräver specifik medicinsk vård.
I arbetsmiljöer med hög risk för kemisk exponering, som laboratorier eller tillverkningsanläggningar, kräver AFS att det ska finnas tillgång till nöd- och ögonduschar, samt att personalen utbildas kring hur dessa används för att minimera skadornas omfattning. Dessa duschar är viktiga för att snabbt kunna spola bort skadliga ämnen vid olyckor och förhindra allvarliga skador. De måste placeras på strategiska platser, vara korrekt underhållna och testas regelbundet för att säkerställa att de fungerar felfritt i en nödsituation.
Läs om ögonduschar på GIA Premix hemsida för Sverige: https://giapremix.se/produkt/792-3641-ogondusch-vaggmonterad/ och Finland: https://giapremix.fi/tuote/silmasuihku-792-3641/.
Anpassning till olika arbetsförhållanden
För att effektivt hantera olyckor i varierande arbetsmiljöer måste akuthjälpsutrustningen vara anpassad efter specifika arbetsförhållanden. I tunga industriella miljöer kan detta innebära att akuthjälpskiten innehåller avancerad utrustning som tourniquets för att stoppa svåra blödningar och specialverktyg för att snabbt kunna frigöra skadade från olycksplatser. I kontorsmiljöer fokuserar utrustningen mer på grundläggande åtgärder för vanliga arbetsplatsolyckor som skärskador, stukningar och tillfällig obehagslindring vid exempelvis huvudvärk eller feber.
Utrustning för akuthjälp i riskfylld miljö enligt AFS
I arbetsmiljöer som involverar frekvent höghöjdsarbete, såsom byggarbetsplatser och lager, bör första hjälpen-kit också inkludera säkerhetsutrustning för fallskydd samt återhämtningsutrustning, som nackkragar och splintar, för att hantera fallskador. Detta för att stabilisera frakturer och förebygga ytterligare skador under väntan på professionell medicinsk hjälp.
I utbildningsinstitutioner och skolor, där barn finns, är det viktigt att första hjälpen-utrustningen är lämplig för pediatrisk användning, inklusive mindre bandage och allergivänliga produkter, samt att den är tillgänglig och säker för användning i barns närvaro. För miljöer där anställda arbetar ensamma eller på avlägsna platser, som fältarbetare eller underhållspersonal, måste första hjälpen-utrustningen vara portabel och robust nog att tåla varierande väderförhållanden och ge tillräcklig självhjälp tills ytterligare hjälp kan anlända.
Särskilda krav för unika arbetsplatser
Arbetsplatser som hanterar brandfarliga ämnen, exempelvis i oljeraffinaderier eller inom gasindustrin, kan behöva anpassad utrustning för att hantera brännskador och brandskador. Här kan första hjälpen-kit inkludera brandskyddsfiltar och särskilda brännskadeförband som är utformade för att minimera värmeskador. För arbetsplatser där risker för elektriska stötar är vanliga, som vid elinstallationer eller underhåll av kraftledningar, kan det krävas isolerande verktyg och utrustning för att behandla elektriska brännskador. Arbetsgivaren måste alltid se över de specifika behoven för att säkerställa att varje första hjälpen-kit är utformat för just de risker som förekommer i den aktuella miljön.
Krisstöd och psykologisk akuthjälp
AFS 1999:7 kräver att arbetsgivare implementerar systematiska stödprocesser för psykologisk akuthjälp, vilket är vitalt för anställdas återhämtning efter psykiskt påfrestande incidenter. Detta inkluderar tillgång till krispsykologer och utbildade stödpersoner som kan hjälpa anställda att bearbeta sina upplevelser. Arbetsgivare bör också ha rutiner för uppföljning och monitorering av anställdas välbefinnande efter en incident för att säkerställa långsiktig psykologisk hälsa.
Vikten av tidigt stöd
Dessutom bör arbetsgivare organisera regelbundna utbildningssessioner i mental hälsa och krisberedskap som en del av arbetsplatsens förebyggande strategier, för att stärka anställdas förmåga att hantera stress och emotionella påfrestningar. Det är också viktigt att dessa stödprocesser är lättillgängliga och konfidentiella, vilket uppmuntrar anställda att söka hjälp utan att känna oro för stigma eller repressalier. För att ytterligare stärka dessa insatser, kan arbetsgivare implementera en peer-support struktur där utbildade kollegor erbjuder första linjens psykologiskt stöd, vilket kan vara en kraftfull resurs i hanteringen av arbetsplatsrelaterade kriser.
Tidigt psykologiskt stöd kan göra stor skillnad i hur anställda hanterar stressiga situationer och kan förhindra långsiktiga psykiska hälsoproblem. Arbetsgivare bör också vara medvetna om att anpassade insatser, som att erbjuda flexibla arbetstider eller möjligheter till avkoppling, kan bidra till att lindra stress och förbättra den psykologiska arbetsmiljön. Genom att främja en kultur där psykisk hälsa prioriteras kan arbetsgivare skapa en mer positiv och produktiv arbetsplats. Detta innebär att även mindre insatser, som att uppmuntra öppna samtal om känslor och stress, kan ha en stor inverkan på den övergripande arbetsmiljön.
Det finns inte bara regler för första hjälpen i AFS
AFS står för Arbetsmiljöverkets föreskrifter och AFS 1999:7 är en del av dessa. Sammantaget är detta en samling regler som utformats för att upprätthålla säkerhet och hälsa på arbetsplatser i hela Sverige. Dessa regler är inte bara rekommendationer utan juridiskt bindande för alla arbetsgivare och anställda, vilket innebär att icke-följsamhet kan leda till både administrativa sanktioner och böter.
Syftet med föreskrifterna
Huvudsyftet är att minimera och förebygga risker relaterade till arbetsolyckor och sjukdomar, vilket gör att alla arbetsplatser, oavsett bransch, ska kunna erbjuda en säker och hälsosam miljö. Reglerna omfattar allt från säker användning av maskiner och utrustning till ergonomi och psykosocial arbetsmiljö, med tydliga krav på åtgärder för att hantera både fysiska och mentala arbetsmiljörisker.
Föreskrifterna innefattar också riktlinjer för att upprätthålla en bra arbetsmiljö genom att hantera luftkvalitet, bullernivåer och belysning, vilket är avgörande för att förebygga hälsoproblem som kan uppstå på grund av långvarig exponering för ogynnsamma miljöfaktorer. För att säkerställa att dessa krav följs, uppmuntras arbetsgivare att regelbundet genomföra riskbedömningar och tillhandahålla relevant utbildning som ökar medvetenheten och kompetensen hos personalen.
Läs vidare om luftkvalitet och hur du kan identifiera tecken på dålig ventilation i din lägenhet eller lokal.
Implementering av AFS i olika branscher
Varje bransch har sina specifika säkerhetsutmaningar, och därför varierar kraven beroende på miljön och de risker som är vanliga inom den aktuella sektorn. I byggindustrin är hantering av tung utrustning och skydd mot ras centrala frågor. Detta innebär att arbetsgivare måste fokusera på åtgärder för att skydda arbetstagare som arbetar på höga höjder och säkerställa att maskiner används enligt riktlinjerna
I tillverkningsindustrin ligger fokus på att hantera faror relaterade till maskinell bearbetning, hantering av kemikalier och tunga lyft. Här krävs särskilda säkerhetsprotokoll för att undvika olyckor med maskiner och exponering för skadliga ämnen. För transportbranschen omfattar föreskrifterna inte bara fordonssäkerhet och underhåll utan även regler för förarnas arbetsbelastning och vila, för att förebygga utmattningsrelaterade olyckor.
I kontorsmiljöer är ergonomi och psykosocial hälsa prioriterade områden. Det innebär att fokus ligger på att förebygga belastningsskador och hantera psykologiska faktorer som stress och bristande socialt stöd. Skolor och utbildningsinstitutioner behöver däremot säkerställa en trygg fysisk miljö med tydliga nödutrymningsplaner, samt ha strategier för att hantera konflikter och mobbning.
Inom service- och detaljhandelssektorn handlar säkerheten om att förebygga rånrisker och hantera stressiga arbetssituationer, samtidigt som det ska finnas ergonomiska lösningar vid kassor och andra kundkontaktpunkter. Dessa krav kan variera mycket beroende på arbetsmiljöns specifika utmaningar, men målet är alltid detsamma: att säkerställa en trygg och hälsosam arbetsplats för alla anställda.
I januari 2025 kommer det nya föreskrifter: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/forsta-hjalpen-och-krisstod-afs-19997-foreskrifter/